torsdag 27 februari 2014

Film och ärtsoppa

Kakan Kain Wågbrant och jag sitter på kontoret och diggar till One Direction. Okej, jag diggar. Vad Karin gör vet jag inte riktigt. Senaste dygnet har varit fantastiskt händelserikt. Jag slänger upp lite bilder.

Denna vecka är ABBA-vecka. Björn & Benny och brudarna alltså, inte fiskbullarna. Morgonens ego-pic. Morgonens låt.http://open.spotify.com/track/70rmWJWRYzQNWkoqCnvs5n




Kjell-snäll skjutsade oss på en rundtur i Vargön och vi hamnade mitt i en filminspelning. Detta är tydligen ingen ovanlighet i Vargön men Karin och jag blev väldigt exalterade.

Lite bilder från ännu en av mina utforskningsrundor. Inte en enda Volvo...


Världens bästa Julia & Klara i England, och Roberto & Albin i Uppsala.


Vansinnigt rolig dag på jobbet med filminspelning och mjölk och kaka till fika.

Tidningen är här, nu behöver vi aldrig mer vandra i ovisshet om livets stora frågor.

Dessutom bjöd Gunnel oss på ärtsoppa, nybakt bröd och pannkakor till torsdagslunch. Sara 20 år smakade denna delikatess för första gången och blev positivt överraskad av soppan. Och Gunnels matbröd får helt klart en egen plats i min egenskrivna kokbok. Så gott!



 Puss och kram


onsdag 26 februari 2014

En apbra pluggdag

Idag pluggade vi stenhårt i vårt lilla kontor i kyrkan under förmiddagen. Grannen, närmare  bestämt Alfred Nygren delade med sig av fantastisk lovsång i sina högtalare så att även vi fick njuta av skönsång! Men trots idogt studerande hann vi med en apdräkts mannekäng innan vi grottade ner oss ännu mer i litteraturen.

Ungefär så mycket blev det med dagen. Ingen konfirmationsgrupp tyvärr, istället övade Sara lovsånger till fredag och tonårsverksamheten FISK med en av ungdomarna ifrån Salemkyrkan. Som åhörare njöt jag även här av härlig sång.

En lugn dag och imorgon tar vi nya tag!

tisdag 25 februari 2014

Solsken, skrivbord och Sahara

 
     
Första dagen på kontoret, viktigt att vara i tid, blev till att komprimera morgonbestyren.    
Morgonsolen sken oss rakt i plytet när vi traskade till arbetet. Väl där, snygg start på veckan med lovsång och tillbejdan.

Dagens största under. Efter ett dygns mystisk frånvaro hoppade husets wi-fi igång igen. Gunnel satte i kontakten. Kungligt.
 Jag tog en eftermiddagspromenad i Vargön och kollade in vyn från vägen, över ett nästan öde industrilandskap. Solen skiner visst även över smältverk. Smutsigt och förorenat men fint ändå på något vis.



 Bakom björkarna finns Vargöns egen Saharaöken.

Och så var det det där med Volvo...  
 
Nu ska vi hem till ett par i församlingen och ha huskyrka/ hemgrupp/ bönegrupp med ungdomarna. Efter det drar vi till kyrkan och hänger på Lyktan till sena kvällen.

Hänt i veckan kommer imorgon upplyser Gunnel oss. Skönt, då är resten av vår vecka räddad.
/Sabel

måndag 24 februari 2014

Bland älgar och troll

Söndagsångesten inföll sig aldrig igår då vi visste att vi hade en roligare måndag än vanligt att se fram emot. Vi tog förmiddagen till att plugga ordentligt. En del planering, mest plugg dock. Men hey, det är rätt nice att få bli mer beläst!

Efter fin, fin korvstroganoff hade Gunnel en riktigt pedagogisk genomgång av hur deras fenomenala kaffebryggare fungerar! Nu kan vi minsann brygga oss eget kaffe och då överlever man ju det mesta här i världen!

På eftermiddagen blev det åka av, då följde vi med Gunnel och Kjell till Trollhättan för några ärenden. Men innan vi åkte till trollens näste fick vi en snabbvisning av den välkända älgen som tydligen ständigt byter utseende. Självklart togs det här kort för att föreviga ögonblicket! Älgen är väl tyvärr knappt synlig trots våra försök att visa vart den är...

Vidare upp på Hunneberget for vi och känslan av Östergötlands Omberg kom snart över oss. Jag kände mig trivsamt bekant. Vi passerade också Hunnebergets museum innehållande en del djur, däribland älg. (Föga förvånande då Halleberget bredvid Hunneberget, har älgsafaris emellanåt!) Hit till berget bestämde i alla fall jag och Sara att vi skulle ta oss till igen längre in mot våren.

Trollhättan var nästa anhalt, efter passärenden gick jag och Sara in på en galleria medan våra värdar handlade på Coop. Det blev en del rulltrappsfarande, fönstershopping och skoprovning under tiden för vår del. Och jag blev den som gick hem med ett par nya vårskor i hand!

Vi återvände till skolarbete när vi kom hem, men där satt vi inte hela kvällen. Utan dagen avslutades med god mat och gott sällskap framför tv:n.
/ Kain/Karin

söndag 23 februari 2014

Det finns alltså inga vargar här...


Vaknade upp till en regnig och blåsig grå dag men det brydde vi oss inte  om, jag sprang en morgonrunda och Karin läste första Mosebok. Jag försöker skapa mig en bild av Vargön genom att springa runt och se vart jag hamnar. Än så länge har jag hittat en rondell, en väldigt liten fotbollsplan, ett jättestort industriområde, en raksträcka som sägs leda till Vänersborg, och en hel massa villor av varierande färg, form och standard. Vargöborna verkar ha en ohälsosam förkärlek för skruttiga Volvobilar i trädgården. To be continued...


Vi piffade till oss lite och gick genom häcken in till pastor Johan och hans fina familj. Vi käkade, byggde kulbana med Noel tre år och kollade hockeyfinalen. Tv:n la av i samma stund Kanada gjorde 3-0, den orkade väl helt enkelt inte, helt förståeligt. Linda tog fram världens snyggaste radio och vi tuggade i oss resten av förlusten med en tröstande äppelpaj. 

 



På gudstjänsten träffade vi församlingen för första gången, fina människor och härlig lovsång. Det var fest och glädje när en kvinna tog emot Jesus, alltid lika wow! Vi är så tacksamma för det varma välkomnandet vi fått av Vargön och Salemförsamlingen. Längtar till tisdag när vi börjar jobba!

  


Jodå det regnade när vi gick hem från kyrkan också. Så nu sitter vi här och surar över skandalen kring stackars Nicklas Bäckström. Så kan det gå. [Seurt sa oäven om oönnbäeren]... Man kan ju inte vinna guld jämt. Det går nog bättre nästa gång, om fyra år. Då är jag nästan 24 år, halvvägs till 50. Henrik Lundqvist är nästan 36 år gammal, men antagligen lika stilig som vanligt. Dessutom kommer planeten Mars befinna sig närmare solen år 2018 än den gjort sedan 2003, men inte lika nära som 2003. Det låter ju lovande. 

Nu ringde Klara och Sophie från Marseille och muntrade upp mig med lite småländska. Följ fransyskorna på http://sophieochklara.blogg.se . Nu ska jag äta flingor. 

Puss och kram från Sabel



lördag 22 februari 2014

En regnig dag med mycket värme

Andra dagen i Vargön är redan på väg mot sista refrängen!

I morse sov jag längre än de övriga i huset men möttes av dem vid frukostbordet. Snart hade vi en andakt som utgick från boken 100 dagar med Jesus av Niklas Piensoho.

Det var en härlig stund där vi påmindes om att vi alla är Guds barn, en stund med reflektioner och bön. Mycket fint och otroligt berikande att få dela sin tro med andra. Det är inte alla som får börja dagen tillsammans i bön!

Under förmiddagen fram till lunch chillade vi. Eller ja, träning är inte att chilla men vi var inte iväg. Jag prövade Vinsanders hemmagym med bla roddmaskin medan Sara gick på upptäcktsfärd i Vargön i det något trista vädret.

Men det trista och kyliga vädret byttes mot värme för ett par timmar på Restadgården i Vänersborg. Där bor många asylsökande och dit följde vi med några ifrån Salemkyrkan för att umgås med dem över en kopp kaffe. Till kaffet hade några på boendet bakat riktigt goda kakor. Så under ett par timmar minglade vi runt och blandade svenska, engelska och yttepytte franska. Vi fick även lyssna på mycket sång på andra språk och själva sjöng vi Han är min sång och min glädje samt Det lilla ljus jag har.

Nu sitter vi och inväntar Melodifestivalen. Mat har vi ätit, favorit i repris med chioslåda! Imorgon är det gudstjänst på eftermiddagen och det ser vi fram emot!

/Karin

fredag 21 februari 2014

Plopp i alla smaker

Här sitter vi i soffan, ser på OS och käkar Polly i alla smaker, Karin, Kjell, Gunnel och jag. Första dagen i Vargön har varit full av nya intryck. Det känns som att vi varit här minst en vecka. Vi har fått ett otroligt härligt och varmt välkomnande hemma hos paret Vinsander där vi nu är inneboende. Det har bjudits på kaffe och paj och chips-låda á la Gunnel till kvällsmat. Salta chips, tonfisk, svampstuvning och ost, spännande men gott. "Lätt som en plätt. Gör det själv och du kommer få en gorméisk upplevelse. Intages med sallad och rostat bröd." -Citatmaskinen Gunnel. 

Vi gick en sväng i samhället och fick en guidad tur i Salemkyrkan där vi ska arbeta de kommande tre månaderna. Karin tog ett glädjeskutt i kyrksalen. Fantastiska lokaler, underbara människor, vi är så taggade! Och det bästa: Det finns en danssal med spegelväggar i kyrkan! Kan det bli bättre? Svar nej. Ren [oen] lycka.

Tre kronor tog sig till final och vi våldgästade pastor Johan Jordeskog. Imorgon ska vi på gemenskapsdag med församlingen  och jag vill se den där berömda randiga [oandia] älgen på berget. Här hemma får man sova hur länge man vill, säger Gunnel. Tack, säger Karin som är den morgontrötta i vårt team. I källaren finns ett gym med allt man kan önska sig- vi tar en Polly till. 

Nu ringde Kansas-teamet, Erica och Klara. Härligt att höra från dem, de verkar ha det toppen, satt vid en mur och solade. Följ dem http://livetikansas.blogg.se 

Jag fortsätter att citera konversationen bredvid mig
i soffan. "En dag utan problem är en dag utan möjligheter. Utan dalar finns inga berg. Man måste ha tråkigt ibland för att kunna ha roligt." Men just nu har vi det bra och ser fram emot livet i Vargön.

/Sabel
 

torsdag 20 februari 2014

Det här är Sara

Jag heter Sara Brynte och jag älskar Jesus! Just därför älskar jag en hel massa andra människor och saker också. Som till exempel att dansa, sjunga, träna, baka, läsa och måla. Jag är musiknörd, älskar jazz, soul och funk, och det mesta annat av musikalisk kvalitet. Min syster brukar säga att det aldrig är tyst runt omkring mig, inte ens när jag sover..

Från: Borensberg, en liten ort utanför Linköping i Östergötland. Borensberg är drömmen på sommaren, skog, åkrar, Göta kanal, Motala ström, små sjöar, stora sjöar, massor av glass, åk dit!
Ålder: 19 år, fyller 20 år den 22 mars, (jag tycker om överraskningar, presenter och vita tulpaner).
Drömyrke: Rallyförare
Skrattar åt: Gamla Hasse & Tage-klipp är vansinnigt roligt.  
Favorituttryck: "Allt går utom små barn och tennsoldater"
Världens bästa bil: Porsche 356
Äter helst: Blåbärspaj och glass
Typiska Sara- kläder: Jeans och T-shirt
Favvogodiset: Får man säga banan och mango? 
Mata mig inte med: Nötter, laktos och choklad

Åh så är det det här med dialekten... Grattis till Vargön som får inhysa två östgötar [öschöttar] under tre månader! Vi hoppas kunna lära er ett och annat om konsten att prata så att ingen tror du menar allvar.





onsdag 19 februari 2014

Det här är Karin

Det är jag som är Karin Wågbrant! Jag är en glad prick men även en rätt konstnärlig typ. Jag skriver noveller, sysslar lite grann med musik men framförallt målar jag. Allt från naglar till skisser. Andra saker som jag gillar att göra är att spela beach volley boll eller titta på film och tv-serier. Om man vill göra mig glad kan man ta med mig ut på en fika eller bio, annars kan man bjuda på popcorn för det gillar jag skarpt.

Från: Ödeshög, en liten ort omringat av Smålands skogarna och östgötaslätten. Och det är där jag bor, bland de gula rapsfälten.
Ålder: Än dröjer det innan jag fyller 21, men när ni som bäst firar vår nationaldag, då öppnar jag paket och käkar tårta!
Drömyrke: Om man får drömma fritt utan att tänka logiskt är ju maskör drömyrket.
Skrattar åt: Frågan borde snarare vara, vad skrattar jag inte åt? (Skämt som går för långt)
Favorit uttryck: "Det löser sig sa han som sket i vasken"
Världens bästa konstnär: John Constable gör ju rätt fantastiska konstverk.
Äter helst: Grekisk plockmat är toppen.
Typiska Karin-kläder: Klänningar av alla de slag, typ
Favvogodiset: Surt och saltlakrits
Mata mig inte med: stenar är ju inte så nice...

 
Suuwt sa ouääven när han bet i ouöönnbäwen. (Surt sa räven när han bet i rönnbären) 
Där har ni lektion nummer 1 i östgötska. Vem vet om det kommer mer av den varan i bloggen framöver?!

torsdag 6 februari 2014

Presentation

Vi, Karin och Sara, åker i mitten av februari mot Vänerns sydliga spets. Där ligger Vargön, som inte bör bli misstolkad då det inte är en ö utan en stad. Anledningen till att vi åker dit är för att vi nu efter drygt fem månader på Götabro bibelskola äntligen ska få gå ut och praktisera det vi fått lära oss. Äntligen ska vi få sprida Jesu kärlek till våra medmänniskor!

Spänningen inför praktiken är olidlig. Vi ska få åka ut på ett äventyr som säkerligen kommer innehålla en del prövningar och svårighet. Men vi har någon som alla sagohjältar inte hade, vi har Gud med oss och Han ska ge oss gudomlig kraft! Därför kallar vi vårat äventyr för heligt. Inte för att vi är bättre än någon annan eller för att vår praktik är viktigare än någon annans. Utan just för att Gud är med oss och att vi kommer få utföra handlingar i Hans namn.

I Vargön kommer vi framförallt att få arbeta i Salemkyrkans ungdomsverksamhet. Med stor sannolikhet kommer vi att hänga en hel del på deras fritidsgård för Vargöns alla tonåringar. Vi kommer även att vara med på deras tonårsverksamhet på fredagarna. Däremellan kommer vi att få hjälpa till med en hel del annat med. Det kommer bli dunderbra och allt känns megaspännande! Kanske på snudden till läskigt.

Vad innebär nu detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss?
- Romarbrevet 8:31